Förstörelse av Askariyayn-helgedomen
Förstörelse av Askariyayn-helgedomen hänvisar till explosionen och förstörelsen av Imam Hadis (frid vare med honom) och Imam Hassan Askaris (fvmh) helgedom av takfiri-terrorister[1] åren 2005 och 2007. Denna handling ledde till reaktioner från maraji’ al-taqlid[2] och shiamuslimer i olika regioner i världen och deras fördömande.
Under åren 2010 till 2015 rekonstruerade Irans huvudkontor för återuppbyggnad av al-Atabat al-Aliyat[3] Askariyayn-helgedomen.
Askariyayn-helgedomen
Askariyayn-helgedomen är viloplatsen för den tionde Imamen Hadi (fvmh; martyrskap år 868/254 AH) och hans son, den elfte Imamen Hassan Askari (fvmh; martyrskap år 874/260 AH). Helgedomen är ett viktigt pilgrimsmål för shiamuslimer i staden Samarra, Irak.[4]
Första förstörelsen
Den 23 muharram år 2006 (1427 AH) sprängde terrorister kopplade till al-Qaida helgedomen genom att använda sprängämnen.[5] Som ett resultat av denna bombning kollapsade dock kupolens tegel och förgyllning och dess väggars kakel. Trots detta förblev kupolens och väggarnas fundament intakta.[6]
Reaktioner
Efter denna incident pausade maraji’ al-taqlid och de lärda i Irans och Iraks islamiska seminarier sina lektioner.[7] Även i Iran och Irak stängdes marknader och offentlig sorg meddelades.[8] I Iran hölls en protestsammankomst A’zam-moskén[9] i närvaro av maraji’ al-taqlid och lärda från de islamiska seminarierna i Qom.[10] Ayatolla Khamenei och andra politiska personer i Iran och Irak fördömde också denna handling genom att utfärda uttalanden.[11]
Några högt uppsatta tjänstemän från islamiska länder, europeiska regeringar och FN:s dåvarande generalsekreterare fördömde också denna handling.
Andra förstörelsen
Den 27:e jumada al-awwal år 2007 (1428 AH) ägde två explosioner rum i Askariyayn-helgedomen. Under dessa explosioner förstördes dess minareter fullständigt.[12]
Innan detta, bland annat år 1936 (1355 AH) och 1937, attackerades helgedomen och dess egendomar stals.[13]
Förövarnas motiv
Kamyar Sedaqat Samar Hosseini, en medlem av den vetenskapliga fakulteten vid Irans forskningsinstitut för humaniora och kulturstudier, anser att takfiristernas motiv bakom förstörelsen av Askariyayn-helgedomen är politisk och religiös. Enligt honom genomfördes den politiska aspekten av denna handling med syftet att skapa splittring mellan shiiter och sunniter, och i linje med målen för USA, Storbritannien och israel. Han anser att dess religiösa aspekt går tillbaka till wahhabiternas[14] övertygelser om besök av helgedomar och konstruktion av byggnader på gravar.[15]
Ibn Taymiyya[16] anser att det är förbjudet att konstruera byggnader på gravar, och att det är obligatoriskt att förstöra dem.[17] Med samma motiv och med hänvisning till fatwor[18] från sina muftis[19] förstörde wahhabiter alla historiska monument på begravningsplatsen Baqi[20] år 1925 (1344 AH).[21] Naturligtvis strider wahhabiternas övertygelser i detta avseende mot muslimernas åsikter.[22]
Ombyggnad
På grund av att kupolen på Askariyayn-helgedomen registrerades på UNESCO:s världsarvslista efter förstörelsen, var det planerat att restaureringen av helgedomen skulle ske under övervakning av UNESCO. Men återuppbyggnadsoperationen var dock långsam och den irakiska regeringen lämnade över detta ansvar till Irans huvudkontor för återuppbyggnad av al-Atabat al-Aliyat.[23]
Återuppbyggnaden av Askariyayn-Imamernas (fvmd) helgedom slutfördes i augusti 2015. Enligt chefen för Irans huvudkontor för återuppbyggnad av al-Atabat al-Aliyat, har denna operation omfattat flera faser, inklusive konstruktionen av kupolen och förgyllningen och installationen av den, kakelarbeten, spegelarbeten, mosaikarbeten och stenarbeten inne i helgedomen.[24]
Den nya zarih[25]
För att påskynda återuppbyggnaden tog kontoret för ayatolla Sistani, en shiamuslimsk marja’ al-taqlid, ansvaret för byggandet av Askariyayn-helgedomens zarih.[26] Verkstaden för byggandet av Askariyayn-helgedomens zarih öppnades år 2010 i Qom under överinseende av Seyyed Javad Shahrestani, ayatolla Sistanis representant i Iran.
Enligt Lajurdi, chefen för byggandet av Askariyayn-helgedomens zarih, användes 4,5 ton silver, 70 kilo guld och 11 ton teakträ under projektet.[27]
Byggandet av Askariyayn-helgedomens zarih slutfördes år 2014,[28] och den transporterades till Samarra i januari 2016 och avtäcktes den 24 april 2017.[29] Även kistorna till Imam Hadi (fvmh), Imam Hassan Askari (fvmh), damen Narjis[30] och Hakima, Imam Djawads dotter, byggdes också i Shiraz på två år.[31]
[1] Takfiri är någon som kallar en annan muslim för icke-muslim, och anklagar den för otro (kufr).
[2] Shiamuslimska auktoriteter och rättslärda i islamiska regler som följs av andra personer i hur man praktiserar av islam.
[3] De helgedomar i Irak som tillhör shiaimamer (fvmd).
[4] Khameyar, Takhrib-e ziyaratgah-haye eslami dar keshvar-haye arabi, 1393 SH (2014), s. 29.
[5] Sehhati Sardroudi, Gozideh sima-ye Samarra, 1388 SH (2009), s. 68.
[6] Khameyar, ibid, s. 29–30.
[7] Ibid, s. 32.
[8] al-’Ataba al-Askariyyat al-Muqaddasah, Askariyayn-helgedomens hemsida (al-kafeel.net).
[9] En stor moské i Qom som ligger precis bredvid Heliga Fatima Masumas (fvmh) helgedom.
[10] Rapport, Salrouz-e takhrib-e bargah-e malakouti-e Emamayn Askariyayn, hawzah.net.
[11] Akharin marahel-e bazsazi-e haram va zarih-e Emam Hadi (fvmh), hajj.ir.
[12] Khameyar, ibid, s. 30.
[13] Sardroudi, ibid, s. 67.
[14] Wahhabiter följer wahhabism, som är en inriktning inom sunniislam och en version av salafism, vars grundare var Muhammad ibn Abd al-Wahhab (d. 1792 i Saudiarabien).
[15] Takhrib-e Haramayn Askariyayn (fvmd); Tarh-e terrorist baraye taqviyyat-e khoshounat-e kour-e mazhabi-e takfiri-hast, shabestan.ir.
[16] Ibn Taymiyya (d. 1328) var en proto-salafistisk teolog och anhängare till hanbali-skolan.
[17] Ibn Taymiyya, Iqtida’ al-Sirat al-Mustaqim, 1407 AH (1986), s. 108–110.
[18] En fatwa är en definitiv åsikt om islamiska regler från en islamisk rättslärd.
[19] En mufti är en islamisk rättslärd som är kvalificerad att utfärda fatwor.
[20] Begravningsplatsen Baqi ligger i Medina i närheten av Profetens (Gvhf) moské.
[21] Madani, al-Tarikh al-Amin, 1418 AH (1997), s. 431–450.
[22] Majri, al-Baqi’ Qissat al-Tadmir, 1411 AH (1990), s. 113–139.
[23] Tasavir-e jaded az bazsazi-e haramayn Askariyayn dar Samarra, hajj.ir.
[24] Amaliyat-e bazsazi-e gonbad-e haram-e Emamayn Askariyayn payan yaft, ilna.ir.
[25] En zarih är en utsmyckad gallerstruktur runt en grav.
[26] Akharin vaziyat-e sakht-e zarih-e haramayn Askariyayn (fvmd), abna24.com.
[27] Akharin vaziyat-e prozhe-ye sakht-e zarih-e haram-e Emamayn Askariyayn (fvmd), farsnews.ir.
[28] Akharin vaziyat-e sakht-e zarih-e haramayn Askariyayn (fvmd), abna24.com.
[29] Rounamayi az zarih-e haram-e motahhar-e Emamayn Askariyayn (fvmd), abna24.com.
[30] Imam Mehdis (Gphf) mor.
[31] Amaliyat-e bazsazi-e gonbad-e haram-e Emamayn Askariyayn payan yaft, ilna.ir.