Imam Hassan Askaris livshistoria

Abu Muhammed Hassan ibn Ali Askari (frid vare med honom) (846–874 e. Kr., 231/232–260 AH[1]), är shiamuslimernas elfte Imam. Han är son till Imam Hadi (fvmh), och efter sin noble fars martyrskap år 868 (254 AH) tog han över ledarskapet. Åren som Imam tillbringades i staden Samarra[2] och ofta under strikt kontroll av de abbasidiska[3] kaliferna, på ett sådant sätt att hans kontakt med shiamuslimerna var mycket begränsad och endast skedde genom hans speciella ombud.

Imamen (fvmh) blev martyr år 874 (260 AH) av gift som gavs till honom på order av abbasidkalifen Mu’tamid[4]. Imam Askari (fvmh) är fadern till Guds bevis på jorden; Tidens Imam (må Gud påskynda hans framträdande).

Födelse

Källor säger ofta att Imamen (fvmh) föddes i månaden rabi al-thani år 846 (232 AH) i Medina,[5] men de skiljer sig åt gällande vilken dag det var. Datumen som har nämnts är den 10:e,[6] den 8:e,[7] eller den 4:e[8] av rabi al-thani.[9] Ibn Khallikan[10] ansåg att Imamen (fvmh) fyllde år på torsdag under en av årets månader år 845 (231 AH), och han har nämnt att en annan åsikt är att det var den 6 rabi al-thani år 846 (232 AH).[11]

Källor har nämnt namnet på Imamens (fvmh) mor som Hudayth eller Haditha.[12] Vissa källor har också nämnt Salil som hans mors namn, vilket kan vara hennes tillnamn.[13] I prisning av denna dam har det i en återberättelse från Imam Hadi (fvmh) nämnts: ”Salil är fri från ondska, defekter och orenheter.”[14]

Teknonym[15] (kunya) och titlar

Hans teknonym är ”Abu Muhammed” (Muhammeds far), och denna teknonym gavs till honom av Imam Hadi (fvmh).[16] Detta indikerar att hans son är Imam Mehdi (Gphf). Återberättelser från tidigare Imamer (fvmd) har presenterat honom med samma namn som Profeten Muhammed (Guds välsignelser vare med honom & hans familj).

Imamens (fvmh) titlar – som var och en speglar hans enastående och ädla egenskaper – är:

• al-Khalis (Den rene): Han var fri från alla orenheter [och synder].[17]
• al-Hadi (Vägledaren): Han var en symbol för vägledning, och ett tecken på att hitta en väg och gå på den raka vägen för världens människor.[18]
• al-Askari: Samarra ansågs vara en militär region, och Imamen fick titeln ”Askari” på grund av att han bodde där.[19] Det bör nämnas, precis som historiker har specificerat, att om titeln ”Askari” används ensam någonstans, så betyder det Imam Hassan Askari och inte hans far.[20]
• al-Zaki (Den rene): Han var den mest ädla och rena människan på sin tid, och hade renat sitt hjärta och själ för att utföra goda gärningar.[21]
• al-Khass (Den unike): Gud hade gjort honom unik och exklusiv på grund av hans dygder och besvarande av önskningar.[22]
• al-Samit (Den tyste): Han var tystlåten och öppnade inte sina läppar förutom för att komma ihåg Gud, undervisa och sprida visdom.[23]
• al-Siraj (Lyktan): Han var en lykta i mörker och vägledde människor till rättfärdighet och fromhet.[24]
• al-Taqi (Den fromme[25]): Han var den mest fromma personen på sin tid, och ansågs mer än någon annan värna om religionens regler och förlita sig på Herren.[26]
• Ibn al-Ridha[27] (Ridhas ättling): Det är en titel som både Imam Djawad och Imam Askari (fvmd) är kända för.[28]

Imamens utseende

Ahmad ibn Ubaydullah ibn Khaqan beskriver Imamens utseende och drag på följande sätt: ”Imam Askaris [hud] var vetefärgad. Han hade stora ögon, god kroppsbyggnad, fint ansikte och bra kroppsform. Han var full av vördnad och ära.”[29]

En grupp har också ansett att Imamens ansikte var vetefärgat åt det vita hållet.[30]

Barndom

När Imam Hassan Askari (fvmh) var i sin barndom förde Mutawakkil[31] Imamens far, Imam Hadi (fvmh), till staden Samarra. Därför var Imamen i Samarra sedan han var barn.

Från en berättelse som återberättats från Imamens barndom, är det tydligt att Imamen hade gudomlig kunskap från allra första början:

”En dag såg en person Imam Hassan Askari (fvmh) när han var barn, och att han stod och grät bredvid några barn som lekte. Han trodde att Imamen grät för att han inte hade en leksak som var i händerna på andra barn. Därmed gick han till Imamen och sa: ”Var inte ledsen, å ättling till Guds Sändebud! Jag ska köpa en leksak till dig.”

Imamen blev ledsen och sa: ”Vi har inte skapats för att leka.”

Mannen blev förvånad och sa: ”Vad har vi skapats för då?”

Imamen sa: ”För kunskap och tillbedjan.”

Mannen frågade förvånat: ”Varför säger du detta?”

Imamen sa: ”Eftersom Gud har sagt: ”Trodde ni att Vi skapade er för nöjes skull och att ni inte skulle föras tillbaka till Oss?”[32]

Mannen sa: ”Varför är du så upprörd och fruktar Gud, trots att du är ett barn och inte begått någon synd?”

Imamen sa: ”Jag såg min mor försöka göra upp en eld med några tjocka vedbitar. Så hon tände små vedbitar för att tända de där stora vedbitarna. Mitt gråtande är för att Gud förbjude att vi blir en del av de där små vedbitarna i helvetet!””[33]

[1] Enligt den islamiska kalendern.

[2] Samarra är en stad i norra Irak.

[3] Abbasiderna regerade efter umayyaderna mellan år 750–1258. De härstammade från Profeten Muhammeds (Guds välsignelser vare med honom & hans familj) farbror Abbas ibn Abd al-Muttalib.

[4] Mu’tamid var den femtonde abbasidkalifen.

[5] Akhbar al-Duwal, s. 117; Bahr al-Ansab, s. 2; Tuhfat al-Imam, s. 86; Mas’udi, Ithbat al-Wasiyyah, s. 258, 266; Mufid, al-Irshad, vol. 2, s. 313.

[6] Masarrr al-Shia, s. 30.

[7] A’lam al-Wara, s. 367.

[8] Misbah Kaf’ami, s. 530.

[9] Kafi, vol. 1, s. 503.

[10] Ibn Khallikan var en kurdisk biografisk författare från Irak, och levde år 1211–1282.

[11] Wafayat al-A’yan, vol. 2, s. 94.

[12] Kulayni, Kafi, 1391 AH, vol. 1, s. 503; Sheikh Mufid, al-Irshad, Qom, 1414 AH, vol. 2, s. 313.

[13] Kamal al-Din, Sheikh Saduq, s. 307; Ithbat al-Wasiyyah, s. 244.

[14] Ithbat al-Wasiyyah, s. 244, Ali ibn Husayn Mas’udi, s. 244.

[15] Termen teknonym används för att visa vad en persons barn heter.

[16] Akhbar al-Duwal, s. 117; Bahr al-Ansab, s. 2; Tuhfat al-Anam, s. 86 och al-Nujum al-Zahirah, volym 3, s. 32.

[17] Akhbar al-Duwal, s. 117 och Bahr al-Ansab, s. 2.

[18] Bahr al-Ansab, s. 2.

[19] Askar betyder militär på arabiska.

[20] Ibid, s. 2.

[21] Tuhfat al-Anam, s. 87; Bihar, vol. 50, s. 236 (al-Khalis har nämnts i Akhbar al-Duwal och andra böcker).

[22] Tuhfat al-Anam, s. 8.

[23] Ibid.

[24] Jawhar al-Kalam, s. 1.

[25] Ordet taqi på arabiska är kopplat till ordet taqwa. Taqwa innebär att man har Gud i sina tankar när man utför handlingar, så att man gör sina plikter och inte begår några synder.

[26] Safinat al-Bihar, vol. 1, s. 259.

[27] Imam Ridha (fvmh), den åttonde Imamen.

[28] Manaqib Ibn Shahrashub, vol. 4, s. 421; Bihar al-Anwar, vol. 50, s. 236; Nur al-Absar, s. 166.

[29] Bihar al-Anwar, vol. 50, s. 326.

[30] Bihar, vol. 50, s. 238 och Akhbar al-Duwal, s. 1.

[31] En abbasidisk kalif som regerade under åren 847–861.

[32] Koranens budskap, Mohammed Knut Bernström, 23:115.

[33] Ihqaq al-Haqq wa Izhaq al-Batil, vol. 29, s. 65, citering med sammanfattning.